Det här är självklart ingen skiva som kommer att gå till historien. Rupert Hine var en av många som kom ungefär samtidigt som bland annat Human League, Heaven 17, Ultravox och en hel drös andra band med synthar i förgrunden.
Vad gör då att denna skiva är värt ett omnämnande i denna spalt? Tja, skivan har faktiskt några spår som är helt ok. Jag tänker då huvudsakligen på låtarna ”I Hang On To My Vertigo” och ”Psycho-Surrender”. Om man försöker att jämföra Rupert Hine med övriga grupper som poppade upp under syntperioden kan man nog säga att Rupert var något mer svårtillgänglig och att skivan därför känns lite mer intressant.
Rupert är egentligen mest känd som producent med bland annat The Fixx, Howard Jones, Underworld(!)och Rush(!!) på sin repertoar.
Lite annat kul om Rupert är hans hemsida, http://www.ruperthine.com , som faktiskt är riktigt bra, även om den kanske är lite för ”kreativ”. Intressant är att även hans egna topplistor där både singellistan och albumlistan är ok, exempelvis har han med ”Oh Superman” med Laurie Anderson som jag hade med som en bubblare strax under 100-strecket.
{tab misplaced love}
{youtube}EMD1x6YgEcA&feature=related{/youtube}
{tab The Set Up}
Är faktiskt från den andra soloskivan Waving Not Drowning, men det är svårt att hitta tre bra låtar från första skivan....
{youtube}55c7rFT2nVs{/youtube}
{/tabs}